lördag 26 december 2009
fredag 25 december 2009
Julafton
Tänkte sammanfatta Sallys julafton med lite bilder. Sally har...
... ätit fåglarnas mat,
... sprungit på tomten (ha ha),
... sett söt ut,
... testat hur snabbt man kan varva ena huset (fotot föreställer målgången)
... och fått julklappar.
God jul!
... ätit fåglarnas mat,
... sprungit på tomten (ha ha),
... sett söt ut,
... testat hur snabbt man kan varva ena huset (fotot föreställer målgången)
... och fått julklappar.
God jul!måndag 21 december 2009
"Jag är värd det" tänkte Sally.
Tidigt på morgonen lämnade matte Sally alldeles ensam hemma i det stora mörka huset. Matte hade pratat om att jobba för att tjäna pengar till Sallys mat men Sally trodde inte alls på henne, såklart att matte smet iväg för att hitta på något roligt utan Sally, kanske med en annan hund?! Sally tyckte väldigt synd om sig själv, alldeles ensam och övergiven.
Sally sneglade på julklappshögen som låg under trappan. Undrar om någon var till henne? Hon nosade lite och hittade ett paket som var intressant. Hon öppnade lite försiktigt för att kolla närmare. Det luktade underbart! Helt klart något ätbart. Hon läste på lappen och såg till sin förtvivlan att det inte alls var till henne, det var till mattes brors flickvän A. Sally var faktiskt mer värd det här, hon som var så ledsen. Och ärligt talat, Sally tänkte efter, hade inte A blivit lite väl runt om magen sedan Sally senast såg henne? Det berodde på gavidditet sa matte, Sally visste inte vad gavidditet var för något men en sak var säker; A borde verkligen inte äta mer och bli ännu rundare! Man skulle kunna säga att Sally gjorde henne en tjänst som åt upp dem åt henne. Jaa faktiskt!
(Denna tankeverksamhet tog uppskattningsvis ca 0,1 sekund).
Sally öppnade paketet och däri hittade hon åtta underbara dyra, lyxiga, handgjorda chokladpraliner! Precis vad som behövs för att göra en ynklig dalmatiner lite glad igen. Sally njöt långsamt och tog små, små bett för att riktigt dra ut på njutandet. (HAHA! Alla med dalmatiner vet att hon inhalerade dem på två sekunder)
En kvart efter att Sally blivit lämnad ensam kom gammelmatte ner och såg resterna av Sallys lilla orgie. Snart kom även mattes ena syster som hade sinnesnärvaro att ringa matte. Matte, som egentligen hatar djur och särskilt dalmatiner, föreslog att man skulle tvinga i Sally senap för att få henne att spy. Sally led, men hon vägrade ge vika och höll tappert kvar allt trots att det brände i halsen. Efter ett tag fick veterinären ett telefonsamtal och mattes bror med flickvän fick köra den illa sargade hunden för en liten spruta. Det var enligt veterinären tur att hon åkte in och fick spruta för hon skulle inte ha spytt tillräckligt mycket av senapen. Sally tycker att man borde ha bättre koll på vad för sadister man släpper in på veterinärutbildningen!
Sally spydde och spydde, hon trodde nästan att hon skulle spy upp alla inälvor. En slagen kämpe kom sedan hem och tyckte, om möjligt, ännu mer synd om sig själv nu än vad hon hade gjort tidigare på morgonen.
Matte vill tacka sina syskon och A för hjälpen, en hjälp som faktiskt kan ha räddat Sallys liv! Sally vill hälsa alla sina bloggläsare att skicka extra många (ätbara) julklappar till henne den här julen!
Frågan man ställer sig: Om Sally nu fick vrida tillbaka klockan till då hon stod där och funderade om hon verkligen skulle göra det, skulle hon då agera annorlunda eller skulle hon ta dem ändå? Vad tror ni?
Såklart hon skulle ta dem!! Hon var ju faktiskt värd något gott.
Sally sneglade på julklappshögen som låg under trappan. Undrar om någon var till henne? Hon nosade lite och hittade ett paket som var intressant. Hon öppnade lite försiktigt för att kolla närmare. Det luktade underbart! Helt klart något ätbart. Hon läste på lappen och såg till sin förtvivlan att det inte alls var till henne, det var till mattes brors flickvän A. Sally var faktiskt mer värd det här, hon som var så ledsen. Och ärligt talat, Sally tänkte efter, hade inte A blivit lite väl runt om magen sedan Sally senast såg henne? Det berodde på gavidditet sa matte, Sally visste inte vad gavidditet var för något men en sak var säker; A borde verkligen inte äta mer och bli ännu rundare! Man skulle kunna säga att Sally gjorde henne en tjänst som åt upp dem åt henne. Jaa faktiskt!
(Denna tankeverksamhet tog uppskattningsvis ca 0,1 sekund).
Sally öppnade paketet och däri hittade hon åtta underbara dyra, lyxiga, handgjorda chokladpraliner! Precis vad som behövs för att göra en ynklig dalmatiner lite glad igen. Sally njöt långsamt och tog små, små bett för att riktigt dra ut på njutandet. (HAHA! Alla med dalmatiner vet att hon inhalerade dem på två sekunder)
En kvart efter att Sally blivit lämnad ensam kom gammelmatte ner och såg resterna av Sallys lilla orgie. Snart kom även mattes ena syster som hade sinnesnärvaro att ringa matte. Matte, som egentligen hatar djur och särskilt dalmatiner, föreslog att man skulle tvinga i Sally senap för att få henne att spy. Sally led, men hon vägrade ge vika och höll tappert kvar allt trots att det brände i halsen. Efter ett tag fick veterinären ett telefonsamtal och mattes bror med flickvän fick köra den illa sargade hunden för en liten spruta. Det var enligt veterinären tur att hon åkte in och fick spruta för hon skulle inte ha spytt tillräckligt mycket av senapen. Sally tycker att man borde ha bättre koll på vad för sadister man släpper in på veterinärutbildningen!
Sally spydde och spydde, hon trodde nästan att hon skulle spy upp alla inälvor. En slagen kämpe kom sedan hem och tyckte, om möjligt, ännu mer synd om sig själv nu än vad hon hade gjort tidigare på morgonen.
Matte vill tacka sina syskon och A för hjälpen, en hjälp som faktiskt kan ha räddat Sallys liv! Sally vill hälsa alla sina bloggläsare att skicka extra många (ätbara) julklappar till henne den här julen!
Frågan man ställer sig: Om Sally nu fick vrida tillbaka klockan till då hon stod där och funderade om hon verkligen skulle göra det, skulle hon då agera annorlunda eller skulle hon ta dem ändå? Vad tror ni?
Såklart hon skulle ta dem!! Hon var ju faktiskt värd något gott.
lördag 19 december 2009
Jullov
Igår åkte jag och Sally västerut för att njuta av jullovet.
Sally provkörde gräsmattan och den var lika härlig som hon mindes den!
Sally hittade en jätterolig fjäder som något barn antagligen tagit hit. Den finns tyvärr inte längre...
Lira lite tassboll.
Sally provkörde gräsmattan och den var lika härlig som hon mindes den!
Sally hittade en jätterolig fjäder som något barn antagligen tagit hit. Den finns tyvärr inte längre...
Lira lite tassboll.
Snabba vändningar, inbromsningar och tuffa tacklingar är det som gäller när Sally spelar tassboll (med sig själv).
Lite snö finns det allt men inte alls lika mycket som hemma i Skara :(
tisdag 15 december 2009
En vit födelsedagspresent.
Idag tyckte vädergubben att jag behövde muntras upp så han gav mig snö i födelsedagspresent. Vi hoppas på mycket mera snö (sorry pappa men dina skridskoisar betyder inte lika mycket för oss) plus mer kyla! Min favoritlek i snön är när jag bygger små fina konstverk som snölyktor och snögubbar och dotzilla sedan kommer och hoppar på dem, äter upp dem och och jämnar dem med marken. Nej oj, det var visst Sallys favoritlek, det blir lite rörigt ibland när jag och Sally umgås för mycket och våra personer blandas ihop.
Jag hade extra lång lunch så vi kunde ta en lite längre promenad mitt på dagen och då fick lillekameran följa med.
Det märks ju att det är detta "snö-så-det-nästan-täcker-marken"-landskap som dalmatinern är anpassad till om man ser till deras pälskamouflage. Hennes röda halsband med julrosett gör dock att hon inte smälter in helt.
Vi gjorde en mycket omskakande upptäckt! Det finns VARG mitt inne i Skara! Det stora tassavtrycket är vargens och det lilla myrsteget bredvid är Sallys. Så nu får vi se till att hålla alla hundar, barn och får instängda så de inte blir uppätna när de står och väntar på skolbussen.
Sally julklädd med rött halsband och lerfärgade strumpor.
Gjorde ett enkelt julkort också :)
Jag hade extra lång lunch så vi kunde ta en lite längre promenad mitt på dagen och då fick lillekameran följa med.
Det märks ju att det är detta "snö-så-det-nästan-täcker-marken"-landskap som dalmatinern är anpassad till om man ser till deras pälskamouflage. Hennes röda halsband med julrosett gör dock att hon inte smälter in helt.
Vi gjorde en mycket omskakande upptäckt! Det finns VARG mitt inne i Skara! Det stora tassavtrycket är vargens och det lilla myrsteget bredvid är Sallys. Så nu får vi se till att hålla alla hundar, barn och får instängda så de inte blir uppätna när de står och väntar på skolbussen.
Sally julklädd med rött halsband och lerfärgade strumpor.
Gjorde ett enkelt julkort också :)fredag 4 december 2009
Intelligens
Det är intressant när det kommer diverse påståenden om vilka hundraser som är smartare än andra och det finns även en del "IQ-tester" för hundar. Den naturliga frågan man då ställer sig är: Vad räknas som intelligent?
Utifrån vilka raser som ligger på topplistan och hur testen är utförda så verkar det vara förmågan att lära sig vad människan lär dem eller lösa problem som människan vill att de ska lösa. Är en hund automatiskt mindre intelligent om den inte vill göra som människan tycker att den ska göra? Är hundar med större motivation att tex leta efter mat smartare eftersom de kämpar längre?
Eller det som jag tänkte skriva om egentligen; förmågan att lösa problem. Vilka är smartast: Hundar som löser problemen själva eller hundar som ger upp och ber husse/matte om hjälp när det blir svårt?
Sally för 10 minuter sedan, under sängen. Vid problem vänder hon sig gärna till sin matte. Smart? Ja inte i det här fallet i alla fall eftersom det enda matte gjorde var att plocka fram kameran och fotograferade den nödställde.
Utifrån vilka raser som ligger på topplistan och hur testen är utförda så verkar det vara förmågan att lära sig vad människan lär dem eller lösa problem som människan vill att de ska lösa. Är en hund automatiskt mindre intelligent om den inte vill göra som människan tycker att den ska göra? Är hundar med större motivation att tex leta efter mat smartare eftersom de kämpar längre?
Eller det som jag tänkte skriva om egentligen; förmågan att lösa problem. Vilka är smartast: Hundar som löser problemen själva eller hundar som ger upp och ber husse/matte om hjälp när det blir svårt?
Sally för 10 minuter sedan, under sängen. Vid problem vänder hon sig gärna till sin matte. Smart? Ja inte i det här fallet i alla fall eftersom det enda matte gjorde var att plocka fram kameran och fotograferade den nödställde.torsdag 3 december 2009
Nytt halsband
Idag kom ett nytt fint halsband på posten! Det här har vi köpt från Berit, tur att Sally inte är så fin i kanten att hon kräver nya saker, allt hon kräver är att ni ska säga att det passar bäst på henne ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
